nu faller dagg och nu stiger sol
men det kan du inte höra
du ligger utan blus och kjol
med läpparna mot mitt öra
tala nu allvar, ber du bestämt
du skrattar visor och sjunger skämt
du kan men vill inte göra
en sång om lyckan den sköra
nu stiger sol och nu faller dagg
för fattigt folk och för rika
men lyckan har en förgiftad tagg
som man bör nog undvika
hon stannar gärna i några dar
men om du vill hålla henne kvar
blir hennes ögon iskalla
och du blir bitter som galla
Ann-Katarin du ska veta att
det finns en lycka som dör av skratt
men den vill smekas om natten
och den är stilla som vatten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar